Vargaslätten
Sigfrid Ericson Museum
Ruth Ericson - en av syskonen Josefson i Prästgården i Breared
Ruth Ericson var en av döttrarna till kyrkoherden Carl August Josefson som var präst i Breared 1891–1916.
Ruth Ericson var en kulturkämpe av stora mått med verksamhet inom föreläsningsföreningen, sångkören och studiecirklarna i Breared.
Prästfamiljen i Breared hade många barn:
Dagmar Josefson; Einar Josefson; Ruth Josefson; Ragnhild Josefson; Astrid Josefson; Hildur Josefson; Debora Josefson; Torwald Josefson; Ester Josefson and Edit Josefson.
Ruth gifte sig med Sigfrid Ericson den 11 maj 1911, efter han hade först en kort äktenskap med hennes syster Dagmar.
Hennes yngre syster Edit var gift med professor Sigurd Erixon, hennes äldre syster Dagmar var gift med museiintendent Arvid Bäckström och systern Astrid var gift med litteraturvetaren Josua Mjöberg.
På bilden: Kyrkoherde C A Josefson med familj och vänner en eftermiddag vid kaffebordet utanför trädgårdsverandan. Omkring 1895. Breareds prästgård.
Ruth och Sigfrid bestämde sig 1917 för att skaffa en sommarbostad med tillhörande trädgård i Ruths hemby.
I utkanten av Simlångsdalen hade kyrkan en del mark, ett kärr skyddat av skog, tillräckligt stort och med rätt klimat för en trädgård av det slag som Sigfrid ville ha.
Ruth, parets tjänsteflickor och karlar från trakten grävde, bar sten, och dikade ut det stora kärret till 2 dammar.
Ruths intressen var köksträdgården, barn, höns, vildväxande svamp och bär. Ruth framstår som en kärleksfull kvinna vars omsorger kom många nära och kära i byn Simlångsdalen tillgodo.
Att paret inte hade egna barn var inget skäl till att det inte fanns barn på Vargaslätten. Hit kom varje sommar barn till goda vänner eller till Ruths egna systrar, och under krigsåren även flyktningbarn från Finland och Österrike.
Håleträdgården eller nuförtiden kallad Terrassträdgården grävdes ut för att man skulle få en varm och bra plats att odla grönsaker på. Där odlades morötter, rödbetor, gurkor och tomater, hallon och krusbär och mycket mer.
Av brev från Ruth framgår det att Vargslätten och arbetet med trädgården betydde mycket för Ruth. Hon skriver om fröbeställningar i april, om hur hon ligger på alla fyra och rensa ogräs och sliter med sten, om körning med den stora gräsklippningsmaskinen och om arbete med stenmurar.
Allt som oftast är hon själv på Vargaslätten medan Sigfrid är i Göteborg och arbetar. Sommaren 1947 skriver hon om hur hon skalar, torkar och kokar in äpplen, gör stora lingonkok, lukar, skyfflar, räfsar, höstar gräs, skördar 35–40 kilo gurkor. Intresserad av blommar var hon också. Hon nämner bekymmer med rosor och pelargoner och gläds över fyllda korgar med Gentiana sinoornata.
Texterna finns i boken:
"Vargaslätten - Historien om en trädgård" av Christina Högardh-Ihr